I helgen har jag varit i Uppsala och cyklat ”Shimano Landsväg”.

Jag blev riktigt biten av cyklingen med TUG som jag berättade om i senaste inlägget. Jag fick blodad tand och lade ut i vår facebook-grupp att jag gärna tog över startplats om någon fått förhinder. Jag kollade av läget först så jag skött mig bra som ny i en sammansvetsad grupp, jag fick grönt ljus.

Jag fick napp och ordnade med resa, boende och namnbyte på startplatsen.

Resan ner gick bra, jag åkte med några lokala cyklister från happyride/Team Sigr som också skulle ner till Uppsala. Perfekt med samåkning och ha någon att prata och dela sina cykeltankar med.

jag fick låna en fd kollegas hus i Uppsala då han och familjen skulle bort på bröllop. Perfekt och lagomt avstånd från Uppsala.

När jag kom på plats hämtade jag ut startkuvert och käkade sedan middag med min svåger Anton. Vi besökte en mysig liten italiens restaurang, jag käkade såklart pasta.

Sedan begav jag mig till huset och handlade på mig lite frukost och uppladdning (läs godis). Jag sov bra men vaknade innan klockan i tron om att jag försovit mig.

Jag åt bra och klädde på mig och begav mig sedan in till Uppsala slott för att möta Teamet. Vi surrade lite och fick en bra genomgång kring upplägget innan det blev dags att köra iväg.

Vi körde bra och hade fint flyt igenom hela loppet. vi höll den farten som var uppsatt och det mesta klaffade bra. Nog finns det saker att jobba på men vi hade helt klart ett fungerande samarbete. Vi stannade på alla stationer och fikade och surrade lite med medcyklister.

Mitt under loppet så fick vi besök av Michael som fotograferade och filmade material för evenemanget. Han filmade, fotade och flög över oss med drönare under flera långa perioder. Skall bli roligt att se materialet senare när vi cyklar i grupp. Vi försökte hålla snygga led genom hela racet så det vore kul om det återspeglades på film också.

Vi snurrade igenom banan och landade i mål enligt plan. Jag hade gärna kört lite snabbare och utan stopp men det är en lag aktivitet och insats där alla skall känna sig bekväm så det gjorde inte så mycket. 17 mil gick ändå bra och snabbt tycker jag.

Efter loppet satt vi och pratade en stund innan det blev dags att bege sig till huset igen för att ordna med middag och packa ihop inför hemresan på söndagen.

Resan hem gick också bra. Jag åkte med samma bil hem och vi hade många upplevelser att prata om och analysera. Jag gillar verkligen mina cykelkompisar.

Efter loppet fick jag några meddelanden på facebook att jag skötte mig bra och att jag är stark. Det värmde såklart mycket!

Bilden är från Happyride.se

0