Tobias Wallenqvist

Så var tävlingssäsongen igång på riktigt. Första tävlingen för i år blev Lidingöloppet. Jag reste ner redan i fredags för att få en lugn morgon på lördagen och kunna tagga upp.

På tävlingsdagen cyklade vi ut från city två timmar innan start. Det blev lite minglande innan det var dags att lägga cykel i fållan och värma upp. Det var häftigt att få stå med eliten och starta i tävlingsleden för första gången. Jag tittade och försökte lära/göra som alla andra, anpassa mig till omgivningen.

När startskottet väl gick var det bara att hänga på, rös lite då den höga pumpande musiken skickade iväg oss. Jag lyckades dock hamna precis bakom dem som vurpade mitt på asfalten så det blev trixa sig runt och jaga ikapp. Sedan blev det korvstoppning vid vänstersvängen från bilvägen upp i skogen.

Efter dessa passager var det ett ända långt jagande hela resan till mål. Många kördes om men jag lyckades nog ligga med en handfull likasinnade av och till genom hela loppet.

Vid 45km blev det en krash mitt framför mig så jag blev stoppad och förlorade värdefulla sekunder vid stannande och igångdrag. De som ramlade skadade sig inte så vi behövde inte stanna helt. Olyckligt för dem då de blev stående flera minuter.

Det var jobbigt men riktigt roligt, det var fina förhållanden och inte lika varmt som 2016. Jag kom i mål som 119 i klassen och 150 i hela racet på tiden 2 tim och 32 minuter. Jag skalade av 20 minuter mot förra årets tid och det får man ju vara nöjd med.

Trots detta är jag inte helt nöjd med prestationen, jag hade siktat på top 100 och kände efter racet att jag kunnat gett lite till. Hade det inte varit från stoppen som blev så kanske jag kunnat kommit lite högre.

Jag får skylle lite på premiärnerver och rädslan att vara ivägen också, men det är ju bara ta för sig nu när man ser att  de som tävlar inte alls är så mycket bättre än topp cyklisterna i tex motionsklass.

Nåväl, första tävlingen för i år många mer tävlingar väntar framöver.

Idag har vi kört Locknesjön Runt.

Väderleksrapporterna talade om lätt regn och blåst, jag var inte alls på hugget för att cykla när jag steg upp. Men efter att klivit upp och gjort alla förberedelser och taggat upp infann sig lite finare väder och jag kände mig redo med en bra känsla i kroppen.

Lockesjön runt är en förhållandevis liten tävling, eller motionslopp som det heter. Det är ett familjeevent med klasser för stora som små. Jag körde den längre sträckan på 47km. Det var ändå med några skarpa cyklister så det kändes kul att få kämpa.

Efter starten tog jag täten och höll en hög hastighet de första milen, jag höll lite högre fart för att skaka av mig så många som möjligt. Det fungerade och det var endast jag och min vän Fredrik som var kvar i frontklungan. Vi slog av lite på takten och drog varandra i omgångar, jag drog nog lite mer eftersom jag gillar att ligga i fronten.

Vi var båda riktigt starka men valde att inte göra några attacker, vi pratade och körde på hela racet. Vi korsade mållinjen samtidigt och delade på förstapriset, äran. Vi slog också rekord för tävlingen med en tid på 1 timme och 29 minuter. Det var tydligen 5 minuter snabbare än tidigare rekord.

Sammantaget en riktigt rolig dag med en riktigt bra känsla i kropp och knopp.

Wow, vilken helg jag har haft!

Jag har varit i Dalarna och kört Cykelvasan 95km. Jag har ju haft denna tävling som mål hela året och nu skulle jag äntligen få bekänna färg och se om träningen gett den utdelning som jag önskat.

Cykelvasan är ju den största tävlingen i norden med mer än 12.000 deltagare som cyklar mellan Sälen och Mora. En riktigt stor apparat med andra ord.

Jag har ju, som de flesta vet, kört en hel del tävlingar i år för att försöka få bättre startplats på Vasan. Man seedar ju upp sig mde hjälp av bra prestationer i andra tävlingar. Jag har lyckats kämpa mig ner till startgrupp 8 och startar tidigt, redan klockan 08:45 på morgonen.

Tävlingen gick superbra, jag hade en välpresterande cykel och kroppen var verkligen på topp. Alla mina förberedelser gav utdelning och jag cyklade igenom portalen i Mora på tiden 3tim och 13 minuter. Jag cyklade med andra ord 1 timme och 4 minuter snabbare än förra året, jag slutade på plats 117 av nästa 11.000 deltagare. Det kallar jag utveckling.

Jag är mäkta stolt över mig själv och att jag faktiskt kämpat hårt för att uppnå detta, det är fantastiskt vad mål och dedikation kan göra för ens prestation.

Målet för nästa år är att skala av ytterligare ett par minuter. det är inte omöjligt att komma under 3 timmar. Såhär efter en stor urladdning känner man sig tom och har inget riktigt att fokusera på, det kommer men man letar efter något som skall ta vid.

Nu siktar vi på några mindre tävlingar på hemmaplan och sedan börjar uppbyggnad för 2017.

Once you fight for it, nothing is impossible.

Denna helg har jag och familjen varit i Lofsdalen i svärföräldrarnas stuga. Det är dags för ”Lofssjön Runt” igen och jag kommer att köra den tuffa rundan i år igen. Detta är en riktigt familjär tävling med bra atmosfär och bra prisbord.

Först var det race för Ebba. hon deltog i barnklassen och de skulle cykla runt byn ett var. Hon gjorde det riktigt bra, var stark och tyckte det var skoj. Hon fick placket och varmkorv efter utförd tävling.

När klockan slog 11 var det dags för ca 90 deltagare att starta sin färd runt Lofssjön. Några körde den kortare rundan (42km) och några vågade sig på den längre tuffare rundan på 51 km.

Jag började starkt och drog upp i täten och drog tåget ca 6km utifrån byn. Jag hade som taktik att lägga mig först och styra farten i ledet och på så sätt spara lite kraft i början. De håller nämligen på att bygga om vägen i Lofsdalen så de första 6-7 kilometrarna är det storsten och omkörning är inte riktigt möjlig.

Taktiken fungerade såklart och jag var i ledning när vi svängde av mot de mer lättåkta grusvägarna runt sjön. en 4 manna grupp formerades och vi höll ihop hela vägen runt sjön, vi turades om att dra, men jag drog en hel del mer än de övriga i gruppen. såfort de kom fram så drog dom i 20-30 sec och ville inte mer.

Vid 35km var det en medlem i gruppen (Markus) som drog iväg och vi andra orkade inte hänga på direkt. Vi andra kämpade på en stund innan vi också plittrades upp, jag drog på och kom ikapp Markus precis när vi skulle börja klättra upp för Hovvärken vid 41 km.

Vi låg bredvid varandra nästan hela vägen upp på toppen, den sista 900 metrarna fick han försprång och drog ifrån. Markus var snabbare än mig på vägen ner.

Jag korsade mållinjen som två på tiden 1 tim och 58 minuter. Jag är riktigt nöjd att min taktik fungerade och att jag var så stark som orkade driva och kämpa hla vägen. Jag slog ju ett gäng grymma cyklister.

Bättre uppvärmning inför nästa veckas Cykelvasa kunde man ju inte få!

Today i have participated in Storsjön Runt 80 km, there is also a 220km race that takes you around Storsjön. It’s a roadrace but i participated with my HT Mountainbike.

I hanged in with the leading peloton for around 40km, then the wind got hold of me and sinked me down. I finished at place  22 at a time of 2 hours and 21 minutes. Average speed 33,3kmh.

Photo: Claes MÃ¥nsson

This weekend we have been down to Funäsdalen for the race Fjällturen. I raced here last year aswell and this year i ran the 70km distance istead of the shorter 58km i ran last year.

We stayed at the same cabin as last year, really awesome accomodation.

The race went really well, it didn’t rain as much as last year and the track were a bit different, to my advantage. I was a bit worried as it rained up until the start but it magically stopped direct when we started.

The 70km distance is the same track as 58km, it’s only a bit longer after the 58km passing. I passed the 58km marker at 2 hours and 59 minutes, if i have finished there and then i would have been at place 16! The time from the passing at 58km is the time that will be sent to Cykelvasan for further seeding.

But the race continued and i took it a bit easy and finished at place 25 at a time of 3 hours and 40 minutes.

I couldn’t be more happy with my results. I had awesome legs and the bike responded great!

This weekend we have been traveling down to Dalarna and Rättvik to compete in a race called Mörksuggejakten. It’s really nice in Dalarna, i like the landscape and the racetrack.

I raced in the 75km class and managed to finish at place 80 at a time of 3 hours and 10 minutes. A really great race and my legs are on top right now.

I was a bit scared of the track beforehand, everyone talked about the massive climbs on the track, once there they were not that steep and i managed to cut some people off during the climbs. i also managed to beat some of the really good racers from my local ”Happyride Östersund” gang, awesome!

This will surely seed me furhter up at Cykelvasan this year.

Today we have been to the local village Ã…sarna to compete in Ã…sarna MTB Challenge. Both me and Ebba competed with good results.

I competed here Last year aswell but didnt finish the race. I missed a turn and cycled the wrong direction, so i had to end the race, it also rained which made me end it. So this year I had to take revenge on the track.

This year i managed to get through the whole race (30km) at place 16 at a time of 1 hour and 36 minutes. i had some trouble with the chain during the race and lost one place in the end.

The race is really fun but the markings could be a bit better for next year. Some people missed a bit of the track and i see that as cheating as they got better time than those who biked the whole track.

Photo: Ã…sarna IK Facebook