I söndags åkte. I till Sundsvall för ett besök på Alnön och deras motionslopp ”Alnön Runt”.

Jag avvaktade redan in på söndag morgon innan vi tog beslutet att åka. Väderleksrapporterna har senaste dagarna visat på kyla och regn. På morgonen var det bättre prognos så vi packade barnen och cykel och for iväg.

Väl på plats hämtade jag nummerlapp, men det var skitkallt. Satte mig i bilen i väntan på start för att hålla värmen. Jag anmälde mig till långa loppet, dvs 12 mil, tre varv runt Alnön.

7 grader visar termometern och lagom till start rullar regnet in.

Starten går och jag susar iväg först. Ligger och drar i 1-2 kilometer innan jag viftar fram de som ligger på rulle.

De susar förbi och jag hänger på. Inser efter någon mil att de håller för hög hastighet för att jag skall hålla 3 varv. Det såg ut på nummerlapparna som att de skulle köra ett eller två varv bara.

Släpper gruppen och jag blir solo. Kör nästan hela racet själv men får då och då hjälp av några cyklister jag jagat ikapp.

Det blir inte varmare och det regnar ymnigt. Jag blir både blöt och kall men kämpar på.

Hittar en kille som jag kör med en stund. Tappar honom dock när jag skall försöka äta en banan med 2 mil kvar.

Han drar iväg och jag försöker jaga ikapp men lyckas bara bränna mig. Inser att det är bättre att hålla tätt bakåt och kämpa mig i mål.

Blir inhejjad av familjen som tappert ställer upp. Väl i mål är jag nöjd med hastigheten och tiden vädret till trots.

Får en choklad-medalj och en chokladboll av barnen i bilen pålägg hem. Det var riktig välbehövligt.

Kul race men är nog betydligt roligare och finare i bra väder.

0